Jul.

Idag är det julafton.
Killen är med sina föräldrar och jag är kvar i stan. När jag dagen innan, alltså igår, gick från jobbet och skulle inhandla de sista klapparna, kände jag sån enorm frihet.
Ensam igen.
Jag hade knorrat lite för att han skulle åka bort. Nu kände jag att jag saknat mig själv lite för länge.

Vår lilla hund är i himlen nu. Det är så tomt. Det är så sorgligt. Min finaste vän och syster.

God jul.

The Passover.

du vet lika väl som jag att det här är en kamp på liv och död.

Jo, det var ett missfall. Vilket alltså var bra.

Nu har jag satt in en fucking spiral, vilket var det värsta jag någonsin upplevt.

"Tog du en alvedon innan?"

"ja det gjorde jag. dåra?aaaaaaaaaaaaaahhhhhhh".

Väggarna skaka och tårarna spruta. varför har jag aldrig hört att det ska göra så ont förut?

nu sitter den iallafall där och jag hoppas att den kommer göra det ett bra tag till..

jag ska fan inte ha barn än.nej det ska jag inte.

vi var på landet i helgen. det var skönt och uppvilande. men plötsligt så kände jag, för första gången, att jag inte darrade av kärlek till min kille. har ingen förklaring till varför. och det störde mig.rätt mycket.

en kollega till mig sa att "ja, nu är det ett halvår, då får vi se om det håller eller inte. det är ju nu förälskelsen lägger sig och då vet du om du vill leva med honom eller inte.."

en tomhet fyllde mitt huvud. jaså. förälskelse? ..

det skrämmer mig rejält att jag börjar känna att det kanske bara var hans utseende och någon slags förälskelse mellan oss. Kan jag verkligen leva med den här killen? och ska inte det kännas självklart i sådana fall?

idag tog jag lite ledigt. jag ville att han också skulle göra det. men han stannade bara till frukost. sen fick jag dagen för mig själv. vilket nog var rätt bra.

jag har skrivit en massa låtar, vilket jag inte gjort på ett bra tag nu. har fan aldrig tid att ta upp gitarren ens. redigerat en del bilder och lyssnat på musik. fan det är ju så jag vill ha det. kanske har jag inte tid för ett förhållande just nu? det här kändes som en lyxdag, men det är ju det här jag måste göra för att överleva.

varför väljer man män framför sitt eget liv? när ska jag lära mig?

varför den här fegheten..