Idag har jag köpt kläder. Klänningar för hela slanten. Känns bra.
Ikväll ska jag på hemlig middag hos H. Jag måste komma ihåg att fråga om han kan ta en polares katt, och om jag kan bo där i två veckor när faster kommer till Sverige för begravning. Det får jag inte glömma.
Undra om han kommer tro att jag bara utnyttjar honom då...
I Stockholm regnar det. Dropp, dropp.
Nästa år bär det av till London. Där ska jag utbilda mig, och jag ska bli bäst i världen.
Min lilltå gör ont. Har någon vårtgrej som inte går bort. Det är jobbigt.
tisdag 30 oktober 2007
måndag 29 oktober 2007
Aj.
Åh.
Vad jag inte har lust med någonting.
Vet inte varför. Dålig lön den här månaden. För stora utgifter.
För tråkiga människor.
För mycket skivor, för lite kläder.
Ensam. Ledsen. Och en smula bitter.
Jävla ångesthelvete.
Jag har by the way blivit kär i en skådespelare som jag sett på håll. Det är patetiskt.
Vad jag inte har lust med någonting.
Vet inte varför. Dålig lön den här månaden. För stora utgifter.
För tråkiga människor.
För mycket skivor, för lite kläder.
Ensam. Ledsen. Och en smula bitter.
Jävla ångesthelvete.
Jag har by the way blivit kär i en skådespelare som jag sett på håll. Det är patetiskt.
söndag 21 oktober 2007
Tråk.
Nu sitter jag här och gråter, igen.
För att jag lyssnar på musik och tittar på bilder. Och så tänker jag att helgen var rolig. Och det är kul att vara singel, bara ha sig själv att bry sig om. Men, fan, hjärtat bubblar ju liksom till...
Gjort av med 7000 spänn på mat och öl. Det känns sådär. Nu måste jag göra av med 2000 kronor på gymkort.
Är trött på mig själv.
Nu ska jag äta, igen.
För att jag lyssnar på musik och tittar på bilder. Och så tänker jag att helgen var rolig. Och det är kul att vara singel, bara ha sig själv att bry sig om. Men, fan, hjärtat bubblar ju liksom till...
Gjort av med 7000 spänn på mat och öl. Det känns sådär. Nu måste jag göra av med 2000 kronor på gymkort.
Är trött på mig själv.
Nu ska jag äta, igen.
onsdag 17 oktober 2007
Liv
Ringde upp J:s mamma. Det var ingen överdos. Han hade fixat det själv. Jävla idiot. Förtvivlad.
Var vid graven iförrgår. Det var det värsta jag varit med om i hela mitt liv. Jag var sekunder från att gräva upp hela skiten och ta med honom hem. Allt är så overkligt.
Hittade en ring som han gjort till mig. Ska aldrig ta av den. Såg en kille på stan som var otroligt lik honom, hjärtat stannade nästan.
Sov hos exet inatt. Klarar inte av att vara själv. Det kändes bra. Åt kyckling och drack vin.
Klarar inte av att jobba. Kan inte koncentrera mig, inte heller sova.
Är trött på det här jävla livet. Vill inte heller leva.
Var vid graven iförrgår. Det var det värsta jag varit med om i hela mitt liv. Jag var sekunder från att gräva upp hela skiten och ta med honom hem. Allt är så overkligt.
Hittade en ring som han gjort till mig. Ska aldrig ta av den. Såg en kille på stan som var otroligt lik honom, hjärtat stannade nästan.
Sov hos exet inatt. Klarar inte av att vara själv. Det kändes bra. Åt kyckling och drack vin.
Klarar inte av att jobba. Kan inte koncentrera mig, inte heller sova.
Är trött på det här jävla livet. Vill inte heller leva.
söndag 14 oktober 2007
Min vän är död.
Ute igår. Drack öl, blev full, hade kul, riktigt kul.
Vi gick vidare. Där blev det ännu roligare. Roliga människor och många drinkar.
Jag träffade en gammal vän som jobbar i baren. Nämen, när började du här?
Väl medveten om att han jobbat där ett ganska bra tag.
Jag mår bra. Mitt liv är bra. Blabla. Börjar jag sluddrandes.
J är död. säger han.
Haha, vad sa du?!
Han är död. Tog en överdos.
Va? Vad? Jag förstår inte. Jag.förstår.inte. Fattar ingenting. Han kan inte alls vara död. För jag skickade mejl till honom i förrgår. Och visserligen har han inte svarat ännu. Och mobilnumret måste vara bytt, för mitt sms kom inte fram.
Men jag ska titta mejlen igen, han borde ha svarat på mitt SkaViHookaUp-mejl, vid det här laget. För, han kan väl inte vara död?
Vi träffades på gymnasiet. Vi var bästa vänner. Syskon. Par. Bästa bästisar. 24/7. Jämt.
Sedan hände någonting. Och det gjorde så att vi tappade kontakten. Träffades några gånger ute. Han, alltid lika snygg och charmig.
Skrev om honom 27/6. Att jag sett honom på stan. Han dog dagen efter. Fick jag reda på igår.
Har i några veckors tid tänkt mycket på honom. Tänkt att det kanske är dags att ta upp kontakten. För jag har saknat honom något enormt, och jag tänkte att vi kanske kunde försöka på nytt.
Men nu är han död. Överdos.
Knarket. Det här knarket som inte fanns med i bilden när vi var med varandra. Iallafall inte i stora mängder.
Nu hade det uppenbarligen blivit ändring på det.
Min finaste, bästa, älskade kompis är död.
Och det skär i hjärtat.
Antagligen gjorde han det med flit, han hade det för svårt här. Och jag är så arg på honom för det. Jag är så jävla arg på honom att han lämnar mig ensam. Vi hade fakiskt en dröm. Han var min fucking jävla dröm.
Jag vill krama om honom och säga att allt är okej. Jag vill att han ska komma tillbaka. Jag skulle lova att ta hand om honom för resten av våra liv. Jag skulle göra vad som helst. Visste han inte det?
Vi gick vidare. Där blev det ännu roligare. Roliga människor och många drinkar.
Jag träffade en gammal vän som jobbar i baren. Nämen, när började du här?
Väl medveten om att han jobbat där ett ganska bra tag.
Jag mår bra. Mitt liv är bra. Blabla. Börjar jag sluddrandes.
J är död. säger han.
Haha, vad sa du?!
Han är död. Tog en överdos.
Va? Vad? Jag förstår inte. Jag.förstår.inte. Fattar ingenting. Han kan inte alls vara död. För jag skickade mejl till honom i förrgår. Och visserligen har han inte svarat ännu. Och mobilnumret måste vara bytt, för mitt sms kom inte fram.
Men jag ska titta mejlen igen, han borde ha svarat på mitt SkaViHookaUp-mejl, vid det här laget. För, han kan väl inte vara död?
Vi träffades på gymnasiet. Vi var bästa vänner. Syskon. Par. Bästa bästisar. 24/7. Jämt.
Sedan hände någonting. Och det gjorde så att vi tappade kontakten. Träffades några gånger ute. Han, alltid lika snygg och charmig.
Skrev om honom 27/6. Att jag sett honom på stan. Han dog dagen efter. Fick jag reda på igår.
Har i några veckors tid tänkt mycket på honom. Tänkt att det kanske är dags att ta upp kontakten. För jag har saknat honom något enormt, och jag tänkte att vi kanske kunde försöka på nytt.
Men nu är han död. Överdos.
Knarket. Det här knarket som inte fanns med i bilden när vi var med varandra. Iallafall inte i stora mängder.
Nu hade det uppenbarligen blivit ändring på det.
Min finaste, bästa, älskade kompis är död.
Och det skär i hjärtat.
Antagligen gjorde han det med flit, han hade det för svårt här. Och jag är så arg på honom för det. Jag är så jävla arg på honom att han lämnar mig ensam. Vi hade fakiskt en dröm. Han var min fucking jävla dröm.
Jag vill krama om honom och säga att allt är okej. Jag vill att han ska komma tillbaka. Jag skulle lova att ta hand om honom för resten av våra liv. Jag skulle göra vad som helst. Visste han inte det?
måndag 8 oktober 2007
Ouh.
oj oj.
Jag har blivit så oengagerad.
Jag har blivit så oengagerad.
Jag lyckades göra dumt på firmafesten. Såklart! Vad hade jag räknat med?! Blir så extremt trött på mig själv.
Mer?
Jag är tjurig och har panik i magen.
Jag har varit ledig. Gått runt i Vasastan, som jag förövrigt börjar gilla mer och mer.
Har köpt skivor för ca 700 kr. Inte ens hälften kändes värt det...tyvärr.
Köpte dyr chocklad och fixat ett par gamla stövlar för tusen spänn hos skomakarn.
MÅSTE fixa lägenhet nu förfan. Vet inte vad jag går runt och väntar på...på onsdag ska alla sakerna bort från exet. Tog bara ett halvår...stackars honom.
Suck.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)