Bossen.

I onsdags blev det utgång. Efter mycket tvekan och många klädombyten.

Det första jag möts av inne på stället är Mr Rights snygga nylle. Totalignorerar och köper mig ett glas rött.

I sippandets stund kommer plötsligt Chefen. Jävligt otippat. Totalignorerar igen. Går och klipper med ögonfransarna framför den otroligt söta bartendern istället. (Han ska bli min inom Snar framtid. Alltså för en kväll.)

Hälsar tillslut på Chefen, han blir glad och säger att han hoppats att jag skulle vara där. Jag visar måttligt intresse.

Efter nån drink och lite mer rötjut, tar jag mod till mig och går fram till Mr Right. Han ser glad ut. Håller om mig länge och vi småpratar ett litet tag. Kvällen fortlöper med diverse dans och rökruta.

Senare, vid stängning börjar Mr Right svamla om något jävla jobb i Malmö och om en Traderaauktion som tar slut om två timmar och i sådanna fall åker han redan vid åtta på morgonen, men att vi kanske kan ses i veckan om han inte får jobbet och "jag är ledsen, har du nånstans att sova ikväll nudå? Det är ju en bit till Hässelby".

Jag fattar ingenting. Han är ett lögnaktigt svin, självupptagen och arrogant. Usch usch usch. Måste stå på mig nu. Får inte träffa honom i veckan! Är dum i huvudet om jag gör det.

Riktigt bakis dagen efter. Gick med tunga steg till jobbet.

Råkade sluta med att jag, hör och häpna, sover över hos chefen.

Och plötsligt när jag låg där, försod jag varför jag, överhuvudtaget, har något intresse för killen.

Det kändes rätt bra.

Vi kramades hela natten och imorse ringde jag mig sjuk till alla mina planer idag. Så skönt.

Han får mig att vilja bli smal igen, det tänker jag ta till vara på.