ja. jag har inte skrivit på ett tag. nu igen.
Är trött och sliten efter en vecka som aldrig verkar vilja ta slut. i onsdags spelade min kille sin sista spelning med ett av banden han är med. han va så fin. jag kände mig som en rockmorsa.
för, helt plötsligt märkte jag hur jag hade armbågat mig fram, längst fram till scenkanten. förväntansfullt, säkert med tindrande ögon, höll jag min öl med ett stadigt tvåhandsgrepp. väskan sköt jag fram lite mot magen. Knep lite med armhålan, för att verkligen försäkra mig mot stöld.
"vad håller jag på med?"
tänkte jag plötsligt.
"såg nån det där?"
jag flyttade därefter ner den ena handen i byxfickan, slappnade av lite i väskarmen och försökte mjukna lite i knäna.
vad betyder det? håller jag på att bli kärring nu eller?
just det. mitt ex. jag började ju äcklas lite. efter vårat sex, efter hans desperata sms "förlåt. men nu smsar jag igen*flirtgubbe*", åå.....
i allafall, han ringde mig när jag och min karl var hemma i min lilla lägenhet.
jag gick ut i köket, genast börjar min kille harkla sig. högt, där kan vi snacka tantvarning, han ville självklart göra sig hörd, vilket han inte erkände efteråt.
"hej hur är det?har du pojkvän?"
jaaa,. jag har pojkvän. jag berättade att jag hade pojkvän när jag berättade att du hade klamydia. då sa du att du skulle bränna upp min byrå. jag undrade om du va psykiskt störd. efter ett tag ville du vara vän med mig. du sa aldrig nått om min nya, men jag trodde att du bara inte ville dra upp det.
nu tycker du att jag är dum i huvudet, att jag är en ond människa som inte sagt något.
vad är det jag har missat?eller du ? fattar ingenting..
nu hörs vi inte mer "jag vill inte att du hör av dig mer nu e du snäll"
det e ju för fan du som är efter mig.
finito.
förresten, kan man ha gräddfil lika gärna som filmjölk, i fittan? ja, om man har svamp å sånt där. det är alltså inte jag som undrar, utan det var en kompis som, ja, ville veta det. . ..
imorgon är det fredag och jag har Absolut ingen lust att efter jag slutar sent imorgon, åka till min killes föräldrar, utanför Stockholm, för att sova där, sedan gå upp sju på lördagen för att jag jobbar och börjar tio. men det förstår inte han. han tycker att det är Praktiskt att åka dit en fredag, så man slipper ha familjemiddag på söndagen.
Men, varför inte bara ses när man vill ses, undrar jag då.
på lördag ska vi fira min mamma och min syster som fyller år. därefter ska vi gå på pojkvännens kompis inflyttningsfest. det pojkvännen inte vet, är att kompisen varit Alldeles för närgången på en viss jag...förhoppningsvis slutar kvällen i katastrof.
som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar