under skinn och andetag och annat jävla kärlekstjafs.

Längesedan jag skrev.
Jag har mått bra till och från.

Min pojkvän var utomlands och bestämde sig för att inte bry sig om mig mer. det var jobbigt. riktigt jobbigt. och jag är så arg på mig själv att jag skulle gå och bli kär. jag har helt tappat min självständighet.
nuförtiden blir jag förkrossad om våra planer inte går ihop så att vi kan ses och sova tex. det är helt sjukt. jag vill inte vara sån.
jag kväver honom. och mig.

men när han kom hem från sin resa vände allt för en stund.
jag åkte över på kvällen. han lät måttligt road i telefon.
jag knackade på, ja knackade, och han öppnade. invirad i sitt täcke. med ruffsigt hår och vattniga, spända djupblå ögon stod han och stirrade på mig ett tag. sen öppnade han täcket med sina armar och fångade in mig i hans våld.
I det här fallet var det en något svettig muskulös, darrande, bultande, manskropp endast iklädd tajta boxers .våld.
mina ben näst intill ihopfällbara när han stirrade på mig och tog ett stadigt grepp om min nacke, kysste mig försiktigt, försiktigt med varma läppar
sa ingenting
tog min hand
la mig på soffan
la sig ovanpå mig
hans linjer i ansiktet, som egentligen är det enda som kan avslöja hans faktiskt rätt höga ålder, blev tydligt synliga när han spände sina käkar medan han med lagom motstånd trängde in i mig

han tittade på mig, i mig, förbi iris och pupiller och hela skiten. han tittade in i mitt huvud, i mitt bröst, i min mage. han såg allting. allt det som så många försökt ta ifrån eller slå sönder. in i det som jag själv aldrig vågat se riktigt.
och han fortsatte att knulla mig och jag kände hur all den ångest och rädsla jag någonsin känt, nu låg som en klump spya i halsen.
han fortsatte stirra och jag försökte låsa mig, skydda mig. inte låta honom se.
sakta, långsamt, nära låg vi nu, varje stöt närmare en orgasm
och den kom slutligen, men inte som vanligt i form av skakningar och skrik, det kom tårar
stora, tysta tårar droppade nerför mina kinder.
jag skämdes lite, men han såg inte förvånad ut. han ryckte inte till, han slutade inte. han fortsatte att titta på mig
snart kysste han upp det blöta på mina kinder
min kropp skakade
allt blev mer och mer intensivt
gråtandet, sexet, svetten
snart drog han sig ur, kom över min mage och la sitt huvud mot mina bröst.

det kändes som att jag var i himlen. troligtvis ännu bättre. jag kände mig fullkomlig, hel och bekymmerslös.

är han den rätta eller vad?
jag ville ju inte det egentligen. men nu känns det här så jävla bra. jag skakar ju för fan bara jag ser människan.ska det verkligen vara så?ska det va på detta viset?vaffö vaffö vaffödåda?
jävlahelvetespiss.

jag är så otroligt snygg.

När vi kom hem igår efter några öl på ett ställe nere på gatan sa min kille;
"du måste vara jättenöjd med dina bröst.."
vafan säger du, svarade jag störtförvånad. jag har alltid hatat mina hängtuttar.
"å dina lår är så varma och sköna att ta i..."
"din midja är så smal bakifrån och din mage är så sjukt sexig"

förlåt men jag tror att du tänker på någon annan.. .

då vände han på mig.
"ditt ansikte är otroligt proportionerligt. dina ögon sjukt stora och dina linjer så vackra."
jag låg stum på den uppblåsta gummimadrassen.
"man tänker liksom -ah, söt tjej-, men det är när man kommer nära som man ser hur jävla vacker du är."

aha. tack.


jag har ätit exakt 20 svarta oliver, med kärnor, från Figaro, de senaste sexton minutrarna. så otroligt förvirrad.

ashes to ashes.

guu vad det smäller.

utanför fönstret. det är raketer som hållit på nu i en timme.man tror ju nästan att det är krig.

allting var så perfekt. han undrade hur man kunde vara så smart, medveten, snygg och underbar som jag utgav mig för att vara. jag var överraskad själv hur fantastisk jag var. visste inte att jag hade alla de där egenskaperna som kom fram när jag träffade Honom.

men så hände det någonting. vi kom på att vi måste börja med skydd efter den där månaden av

rädsla för graviditet.

jag satte in en p-ring. ett av de nya fantastiska påfynden. tacka vet jag grishud. och som väntat,

blev jag en b i t c h.

det går inte att förklara hur hemsk jag blir av de där hormontillskotten. svartsjuk, ångestfylld,

självmordsbenägen och stupfull. vilket förstås är en början till ett förstört förhållande.

jag slutade efter en månad. men nu har han ändå fått se mina värsta sidor, vilket har lett till ett notoriskt småtjafs. vi pratar förbi varandra och har glömt att vi är kära.

idag träffade jag mitt ex. vi hade sex. allt kändes jättebra. tills vi var klara. då kändes allt skit. jag har aldrig haft svårt att vara otrogen, men nu kändes det hemskt. jag saknar min älskling och vill bara krypa upp i hans famn. han är så stark och vacker.

mitt ex gjorde mig glad, där i början. han är så smart och rolig. egenskaper som min nya inte har för fem öre. konstigt nog.

skit i det.

något som jag glömt var....jaa det är hemskt...men jag hade verkligen inte insett det. mitt ex kuk var en, en , en pinne. en kort, smal, pinne.

det är hemskt. det kändes hemskt att tänka på. men allvarligt talat, jag blev lite äcklad.

och vilket jävla hårt sex sen. som rena porrfilmen.

så har jag levt i nästan sju år. konstigt att jag inte fattat det innan.

ah just det, ashes to ashes, fortsättningen till life on mars, vi snackar tv-serier nu.skit, ren skit. samma sak, fast tråkigt, fult och ointressant. synd.

vad ska jag skriva om?

att det regnar?

att jag börjat jobba?

att min killes hud luktar kärlek?

att jag var nära att köpa en retroradio på clas ohlsson i brist på förnuft?

jag kollar på Seinfeld. det är min första ensamma natt hemma sedan jag träffade min karl för cirkus en och en halv månad sedan.

den rusar adrenalin i kroppen. kärleksknark.

jag fick aldrig tillbaka min sjal.

jag har glömt allt det där nu.

jag har insett att min man är otroligt speciell och perfekt för mig.

han går upp klockan sex på morgonen för att titta på solen. ta en promenad.hälsa på getter.

det skulle jag aldrig göra.

jag är så jävla tråkig och lat.

det är inte han .

jag tror han har damp. men det gör honom bara ännu sötare.

Inte den här gången heller.

oups...fem dagar sen. . .

elusive drug.

så jag gick dit. till hans affär där han jobba. han stod utanför och rökte. jag skakade i hela kroppen och kände mig som en fullständig idiot.

vi utbytte några ord.

han skulle ta med sig sjalen dagen därpå.

han var så snygg.

så jag gick självfallet dit dagen efter.

han hade glömt. han hade inte sovit hemma.

"titta, har ju tillochmed samma kläder på mig..."drog lite i den randiga tröjan.

han kramade om mig. vi tog en cigg. prata skit. han sa att han försökte måla, men att det inte gick nått vidare.

hans händer var svarta av tusch. "paint it black..."flinade han och slängde huvudet bakåt.

hans tänder kan vara de vackraste jag sett. en jämn rad av lagom långa, något inåtbödja, fantastiskt sexiga gaddar.

han gör mig svag.

han sa att han skulle höra av sig.

på kvällen sprang vi på varandra ute på ett ställe. båda något förvånade. jag kunde inte sluta titta på honom. ville känna hans hår, hans kropp.

min pojkvän var med, men när han inte såg vågade jag mig närmare min drog. han var full. och olycklig. som en ledsen, liten pojke. han sa att jag såg igenom honom, och det kändes precis så.

den kvällen träffade jag många gamla ragg. vilket har resulterat i en del sms, som jag inte är säker på vad jag ska göra med, nu när jag har Pojkvän.

Idag är det min och mitt ex sjuårsdag. om vi hade varit tillsammans.sjukt.

på söndag ska jag träffa svärpäronen..öh.jobb.
och på söndag är det Ett år sen min finaste finaste vän dog. hårt.