Tanke.

Jag funderar på livet. Vad det ger, och inte.
Vad som är värt någonting. Känner att jag har tappat greppet totalt. Jag vet inte längre var jag befinner mig.
Och mitt liv som skulle bli så enkelt. Mitt liv som började så bra. Hur kan man födas med guldsked i käften och lyckas fucka upp det totalt?!

När jag gick ut skolan hade lärare och elever röstat på vad utgångseleverna skulle göra med, och bli i, sina liv. Jag skulle bli politiker, kanske t o m stadsminister, eller musiker.
Jag är inte någonting av det där. För någonstans, någongång under x antal år, sket sig allting.
Men man tror ju ändå att det kommer lösa sig. Eller jag har iallafall trott det. Fast åren går fort. Och det är inte mycket som känns speciellt roligt, eller spännande, längre.

Jag måste komma på någonting Nu. Snabbt. Innan jag ruttnar bort.