Glad and sorry.

Idag städade jag gamla lägenheten. Vilket jävla helvete. Varför kostade jag inte bara på mig städfirma, tänkte jag först, sedan blev det lite bättre och vips så var jag klar.

Det tog dock hela dagen.
Vilket rent vädermässigt inte gjorde så mycket. Tänkte gå ut och gå imorse, men snöstormen raserade den tanken rätt så snart.

Efter det åt jag gudomlig sushi. Precis vid nya lägenheten. Ren och skär lycka.

S är trött på att vara bortrest. Han saknar mig. Skrev älskling för första gången. Det värmde.

Jag äter chokladägg, misstänker att jag har pms. Är så jävla irriterad på allt. Och går in i varenda grej som befinner sig lite nära.

Imorgon ska jag jobba.
Har ångest för det.
Vill inte träffa alla idioter.
Jag vill göra något annat nu.

Tror inte jag kommer jobba med det här så länge till.
Vet inte riktigt om jag vågar sätta mig i skolbänken bara. Det tar emot.

At the fools we are as men? Go count me in.

Om avstånd, rödtjut och ny förort.


På tre dagar har jag, med hjälp av S, flyttat från västerort till söderort, och fått i ordning hela lägenheten.
Vi bar möbler i åtta timmar. Jordens team. Inga mer inblandade, vi fixar allt.
Jag kan inte se hur vi skulle bli en dålig kombination. Vi skrattar och disukterar, kramas och gråter, knullar och dricker.
Men på ett lugnt sätt. Ingen hets, inget drama.


På tre veckor har vi utvecklat någon slags älsklingsgrej. Vi har samma mål och han är verkligen inte rädd att prata om hur han vill ha det och hur vi skulle kunna leva, om vi håller ihop.
Om tre år (fast vi har sagt fem) hoppas jag att vi har barn och hus.
Ja, jag vill vara hemma med mina barn. I mitt hus. Påta i min trädgård.
Jag har absolut inget behov av att släpa mig iväg till ett jobb och må skit för resten av livet.

Jag bor nu i en ganska likvärdig lägenhet, rent kvm-mässigt. Men den känns enormt mycket större. Säkert tio år äldre än den förra och troligen högre i tak.
Balkong och bakbord.
Jag trivs som fisken.
Bakom knuten har jag min mammas gamla skola och lägenheten där jag tillbringade många nätter som liten, hos mormor och morfar.

Jag mår så bra.

Men S åkte bort i lördags. I en vecka. Svårt när man är nykär. Troligtvis mycket bra.

Idag fick jag för mig att jag var allergisk.
Jag fick svårt att andas, kände mig lite yr och hade ont i magen. Sedan kom jag på att det kanske är förälskelse som tar sig uttryck så. Jag hade lite besök i kväll, men kunde inte koncentrera mig alls.
Ville bara att hon skulle gå.
Hon ville sova över. Jag fick panik.
Tillslut gick hon.

Då öppnade jag en flaska vin.
Kollar på sjuka program på MTV. Alla vill knulla alla.
Det känns som att jag har tappat min sexlust.
Jag har två tabletter kvar, sedan är jag clean. Aldrig mera könssjukdom.

Jag vill liksom bara ligga bredvid. Smeka hans mage, borra in näsan i hans skägg.


Mina grannar är sjuka i huvudet. Port 30 är väl känd hos familjebostäder.

*

*Jag har klamydia.
suck.

*Jag ska flytta på fredag.

*Jag var på fest igår och är rätt bakis idag. Kvarnen är fan inte roligt.

*Jag är väldigt kär.

Jag går så nära att det bränns.

Jag är kär.

Jag är så ,
kär.


Vi träffades på samma ställe där mina föräldrar träffades. Är inte det fint?
Han är händig och har arbetsmoral.
Det tycker jag känns bra.

Han stannade hos mig från lördagen till tisdagen. Sedan träffades vi på onsdagen igen. Då var han med mig och tittade på nya lägenheten.
Ikväll är jag själv.
Jag saknar honom så.
Det stod puss! på ett kuvert på köksbordet. Han fick ligga kvar när jag gick till jobbet.
Det är första gången.
Jag har inga hemligheter.
Fast det har ju bara gått fem dagar.

Kvarleva.

Funderar över så mycket idag.
Tänker att jag inte alls är något offer. Varken med tanke på barndom eller senare händelser.
Alla har ju varit med om liknande saker.
Men det är så otroligt dumt att man tycker synd om, istället för att berätta och normalisera.
Det värsta och bästa som finns är utanförskap.
I det kan man känna sig så stor att huvudet skjuter sönder plåttak och så liten så ingen någonsin märker vad man är.

Hur har jag lyckats gå runt i flera år utan att synas?
Och dom säger att jag har ändrats, fast jag tror inte det, även om det kan kännas som en tjock dimma. Jag var nog samma.
Men det känns lite som att hela jag har återhämtat mig efter en rejäl hjärnskada.
Jag är vuxen nu.
Det är okej, jag är vuxen nu.

bortbortbort.
(klapp på axeln)

Men, Oj vad jag får ångest av människor jag möter.
Folk som har levt 25 år längre än jag.
Varför kan dom inte bara vara lyckade?
Förstår dom inte vilken panik de orsakar genom att inte vara klara med vad dom vill.
Jag hoppas ju att jag är lugn då, i den åldern. Eller åtminstone påväg.

Jag vill inte skaffa barn nu. Det kan jag bara inte.
Det vill jag inte. Jag ska hänga på uteserveringar i sommar.
Kommer ändå vara så lugnt på jobbet.
Jag ska fan dricka rosé dygnet runt.

Jag skulle vilja sticka något vasst i magen nu.
Vet inte riktigt varför.
Mellanläge här.

Söndag.

Ligger utslagen efter bakismat. 30 liter vatten. Stirrar på Catch me if you can.
Han gick vid fyra. Efter det sov jag till och från. Vaknade upp och kände mig fullständigt borta. Trodde att jag aldrig skulle kunna komma upp igen.

Vi drack vin på ett ställe. Han var artig. Bjöd. Väntade in rätt tillfälle. Kysste mig.
Vi åkte hem sent.
Låg.
Det var bra.
Jättebra sex.
Dock.
Jag kunde inte slappna av, känna. Vet inte varför.
Synd.


Känns dock skönt.
Jag vill inte bli hysteriskt kär. Jag vill att det ska växa fram någonting riktigt.
Och jag vill bo själv.

Om en månad flyttar jag.
Det ska bli bra.

Natten till fredag.

Svårt att släcka ner.
Vill bara sova, egentligen.
Är så slut.

Har fått lägenhet. Närmare stan.
Känns bra.
Men lite förvirrat.
Lite ångest.
Brukar aldrig tänka på pengar, det löser sig ju alltid, men nu ligger det som ett ok.
Hur ska jag ha råd.
Det funderar jag på och därför kan jag inte sova.
Jag vågar inte försöka, är rädd för att jag ska ligga och fundera.
"Fantomerna" hjälper mig att komma bort. Sicken underbar liten bok.

Grannen intill duschar varje kväll. Kommer hem sent. Duschar länge, och går jättetidigt på morgonen. Undra vilka de är.
Idag varvade dom spice girls med techno, så väggarna skaka. Jag längtade bort.

Känns som att dagarna har bestått av bakfyllor och kvällarna inte bestått alls.
Ligger och kollar på bildspel med exbilder.
Vi träffades idag.
Jag hade glömt lite saker.
Det var friktion, men vi pussades inte ens.

Killen från i helgen hörde av sig.
Han föreslog att vi skulle ses på lördag.
Jag sa ja.