oupsidaisy.

Jaa.
Vem vet egentligen var kvällen slutar?
gick jag ut med som inställning.
Det var väl, sådär, kanske.

Glad och full tyckte jag att det var en trevlig idé att fixa ihop en liten efterfest med ytligt bekanta från krogen.
mitt ursprungliga sällskap blev mindre och mindre. Tillslut rasade den sista ut i en taxi med vinspya i svalget.

Jag var kvar och road. Satt och smålog åt det mesta och tyckte att det var toppen att vara ensam kvar med så många roliga grabbs..

En kille, har jag träffat ute lite då och då. Jag har Aldrig funnit honom attraktiv och har därför varit väldigt lite flirtig mot honom.
Egentligen var jag från början intresserad av hans polare, han hade jättestora polisonger, men var så påtänd hela tiden så det ledde liksom aldrig till något.

Helt plötsligt, eller var det kanske efter lång tid av tystnad?, så tog den oattraktiva killen mig i handen
"kom.vi går hem till mig.."
"På efterfest..?"framåtstupa från barstolen, exalterad och asfnittrig låter jag honom hålla kvar sitt fasta grepp om min hand.
"va´ska´vi..hihi" snubblar jag ut från krogen.
"taxi"

En bil stannar. Han öppnar dörren åt mig. jag kryper in. han går runt. sekunderna när det bara är jag och chaffisen stannar allting. jag blir spiknykter och undrar vafan jag håller på med.

dörren öppnas och han sätter sig nära.
jag känner det kalla skinnsättet, min klänning har dragit sig upp och blottar säkert på tok för mycket.jag känner hans hand. varm. han drar fingrarna försiktigt upp längs ena låret. tar ett hårt tag om insidan på det andra. lutar sig mot mig. placerar varma, nästan ångande kyssar längs min hals.
jag kysser hans läppar intensivt lätt.
Nu ser jag hans vackra händer, hans lite hängiga ögon och raka näsa. hans hår.

Jag vaknar och tror att jag är hemma. Jag tror att jag känner min killes starka armar, tittar upp och....fan.
Panik. allting snurrar. kvällen på snabbspolad repeat.
tittar ner. har alla kläder på. lättnad.
hinner inte tänka mycket mer. Han borrar in sig i min nacke. jag blir alldeles varm. vill ha hans händer över hela min kropp.

Vi pussar på varandra. mjuka små morgonpussar på kinden. letar sig osäkert till varandras läppar. minns taxin. undrar om vi gjort något.

han är plötsligt väldigt söt. solen skiner in i hans kala lägenhet. några furubokhyllor längs väggen. ett par gitarrer. beige standardtapeter. en träslöjdsskyllt med inristade bokstäver ovanför dörrkarmen. "Här bor Martin"
Kom på att jag inte visste hans namn. antagligen vet inte han mitt. pinsamt.

vi börjar prata. allt känns fantastiskt. jag vill bara ha honom i mig. han visste om min kille. hade sett oss tillsammans. undrar hur jag kände nu. vi bestämmer att allt är okej. vi har trots allt inte gjort någonting.

vi fortsätter så fram tills tidig eftermiddag.
han följer med mig till bussen. allt blir stelt och pinsamt. jobbig kram och "vi hörs". och han höll på att gå in i en stolpe när han skulle vända. och jag skrattade nervöst. och då kom paniken.

jag har typ inte varit otrogen, eller?. men det känns jobbigt att gå runt och längta efter hans händer och kyssar och inte min killes.

Igår såg jag filmen "unfaithful". jag kände igen mig lite i det där. hoppas inte det slutar likadant bara.