Rewind.

Ut i kylan. Skynda till 3:an. Möter blickar. Blir varm.
På Medborgarplatsen står min vän, med en gammal klasskamrat till oss.

Klasskamraten säger att han nu jobbar för regeringen, efter att ha kommit hem från hästgården i södra Sverige, där han fått tillbringa något år, istället för behandlingshem. Han har suttit i fängelse. Bott i London. Varit gift med en advokat. Har ett förstorat hjärta och en flickvän med skägg.
Han har blivit sjuk. Hans ansikte rycker och hans näsa är nästintill sönderfrätt. Han hänger på oss och ljuger sig igenom två öl. Sedan blir vi tvugna att lämna honom där. Med alla sina ord.

Vi skrattar åt hans historier. Åt honom. Men vi vet båda två att det inte hade behövt bli sådär. Vi vet att vi kanske kunnat göra någonting annorlunda.
Fast vi ignorerar det just nu, istället fortsätter vi fnittra hela vägen till vår öldestination.

Väl framme beställer vi varsin drink i baren. En kille kommer fram och ställer sig bakom mig i baren. Han säger någonting, jag vrider ointresserat på huvudet men blir med ens glatt överraskad. Han är snygg. Toksnygg.
Vi börjar prata. Om allt och ingenting. Han pratar tyst. Och varmt. Han håller om mig. Men vill inte pussas.
Nej, sånt kan man vänta med. (!) Till natten... tycker han.

Vi tar en taxi hem vid stängning.
Hans lägenhet är otroligt fin. Alla detaljer. .
Jag frågar vad han jobbar med. Det vill han inte säga. Eller så blir det bara inte av. Jag konstaterar att han har pengar. Många intressanta böcker. Vackra skivor. Underbara möbler. Det räcker.

Vi har grymt sex. Han är .helt. galen. På morgonen när jag vaknar sover han djupt, med ruffsig kalufs, och täcket som täcker lagom mycket av hans kropp. På hans utsträckta armar blottar sig otroligt sexiga tatueringar, och stämpeln från föregående klubbkväll.
Jag blir varm i kroppen och tänker att den här killen vill jag gifta mig med och få hundra ungar och femton hundar. Jag skulle så gärna vilja vakna upp med honom vid min sida varenda morgon.
Hur kan man känna så efter en enda natt?
Jag. har. ingen. aning.

Jag går hem i stålande solsken och kall vårluft. Nej förresten, jag går inte. Jag fullkomligt svävar, genom Söderkvarteren som skiljer våra hem åt. Jag känner mig så lycklig.

Dagen efter är det äntligen dags att skriva kontrakt på lägenheten. Jag träffar den utmärkta värden som utan tjafs ställer upp med slipning av parketten och omtapetsering av väggarna. Hyran visar sig vara mindre än beräknat. Och helt plötsligt är det så tydligt att om det finns en Gud, så står han verkligen på min sida, just nu.
På väg hem, med nycklarna i handen och massa pirr i magen, råkar jag rikta blicken ut genom bilfönstret, och den landar rakt, på, HONOM!
Där går min blivande man. Mitt på gatan. I sin finaste jacka och sitt finfina hår.
Det är så jävla läskigt.

Om han inte ringer snart måste jag sluta tro på ödet och allt sånt där. Nu är det fan allvar.

First step.

Big Star

Idag har jag varit på kurs. Mycket lärorikt och roligt. Som omväxling.

Ett efterlängtat samtal kom. En soffa från Blocket. Efter mycket dikussion om huruvida jag skulle kunna fixa transport erbjöd sig den, söte, säljaren att leverera hem till mig. Så jäkla snällt! 500 pix för en helt underbar dansk oxblodsröd skinnsoffa, från.. -72(?).

Mitt bästa köp någonsin.

Nu känner jag mig riktigt laddad att flytta. Allt föll på plats. Vet verkligen inte vad jag ska ha för tapeter/färg på väggarna bara... krångligt.

Ikväll lyssnar jag på Big star. "The Ballad Of El Goodo".

Kärikärlek

Chefen fick ligga lite på is den här helgen. Jag har varit ledig.

I fredags blev det öl och drinkar, lite för många kan tyckas.

Fick nattsällskap av en kompis. Gick på stan dagen efter och försökte ignorera bakfyllan. Fick tag i lite reaprylat, bland annat en kappa för 200 spänn. Great.

På kvällen blev det middag med exet. Trevligt värre. Massa vin och rom. Och tacos. Sov över. Det funkade, var dock lite spänd...

Imorse gick vi upp och åt frukost. Begav oss sedan till Record Hunter. Träffade E där. Hittade inget speciellt roligt dessvärre. Drog ut till Ikea. Hittat lite prylar som skulle vara snyggt i min nya lya. Men aj vad dyrt det kommer bli!

Dagens höjdpunkt måste ändå ha varit en väldigt speciell kille i kassa 12, eller nått. Han fick mig seriöst att fundera på att börja jobba på Ikea. Det kan ha varit den snyggaste man jag Någonsin sett. Helt utan att överdriva.

Drog in till stan. Käkade scampi, drack öl och "kollade fotboll" på stammispuben. Topp.

Nu sms:a chefen. Nu fick jag pirr i magen. Vad är det där?

My little fish, don't cry.

Ja. Jag har alltså blivit kär. I chefen alltså.

I helgen träffades vi igen. Åkte hem till honom. Kramades till klockan var mycket på morgonen. Jag gick upp och jobbade, han låg kvar. Vi pratade om att träffas efter jobbet.

Efter jobbet var jag trött och väldigt nära att gå hem till mitt. Men, han tyckte att vi skulle ses, och då tyckte väl jag tydligen också det.

Gick hem till honom. Såg på Snatch och åt nattmat. Kramades tills armarna blev blå.

Fick lov att sjukanmäla mig på måndagsmorgonen. Vi låg i sängen tills klockan var halv fem på eftermiddagen. Då gick vi upp och gjorde frukost. Sen gick vi och la oss. Satte stereon på repeat och släckte lyset.

Stannade på middag, men var tvungen att åka hem senare på kvällen. Någon måtta får det ju vara...

Fyra kilo har runnit av mig. Det känns bra. Jag kan verligen inte äta. Den här killen har gjort något Väldigt konstigt med mig. Och det värsta är, han hör inte av sig!

Som en normal människa alltså. Jag vill att han ska sms:a hela tiden. Varför gör han inte det för?

Egentligen borde jag skita i allting, jag Får inte gå och bli olyckligt kär. Det skulle vara jättejobbigt. Tror inte att jag varit det på riktigt någongång. Bara på avstånd liksom.

Aja. Det är ju skönt att han inte är som alla andra psykopater. Eller nått.

By the way, har jag lyckats ställa till med en till crush. I pojkslyngeln Paolo Nutini. Hur lyckades jag med det? Det vet jag inte. Men nu är det så. Jag är -såhär- nära till gråt när jag lyssnar på Autumn. yes.hm.

Men!

Nämen nu är jag inte alls nöjd.
Sitter här med vitlöksfrätande gom efter en jättepizza utan slut.
Åt middag med exet. Hade inte träffats på en månad. Det var roligt. Helt plötsligt går allting bra för honom.





Han lyckas. Efter alla år som jag stått ut med att se honom harva på, så Lyckas han, precis i samma veva som jag dumpar.

Men jag är inte bitter. Tvärtom.



I morse vaknade jag alldeles för tidigt. Trekvart före väckarklockan. Och jag vaknade med pirr i magen. Jag hade drömt. Att jag var kär. I en alldeles förtjusande man.
Jag var Så lycklig.

Studsande upp ur sängen satte jag på kaffet och gjorde en smörgås. Till min förvåning fick jag kväljningar av maten. Jag insåg då. Jag Är kär.

I mitt ligg från helgen alltså. Tror jag. Om fallet inte visar sig vara graviditet...

oh.

Okej.

Jag har gått runt och fantiserat om min chef nu, en längre tid. Jag har tyckt mig få en del blickar osv, fast den senaste månaden har jag mer eller mindre lagt ner det där.

Det känns ju inte rimligt. Man Får inte ligga med chefen.

Men...igår var det fest. Igår var jag rätt het. Och igår ville han ha mig.

Så, självklart följer jag med honom hem. Självklart är han välutrustad och ger mig allt jag behöver, och lite till.

Jag var nöjd med det. Det var inte han. För han Tror inte på engångsknull, han förklarar att han vill ha något mer. Han tycker att vi ska dejta. Han tror att det kan bli något bra av "oss". Suck.

Det skulle ju kunna vara bra. Men hur tänker han, när han märker att vi måste kämpa för att få ihop en konversation? Förstår han inte att jag är mycket coolare än honom.

Imorse kämpade jag mig upp. En inbokad lerinpackning väntade, utan hänsyn till min bakfylla. Det gick dock bra, efteråt blev det lunch på Fridays. Vilket Inte var bra.
Vårsol idag. Promenerade genom Stockholm och kände mig rätt lycklig.

Om en månad går flyttlasset. Måste bara skriva på papperna också.