Get me some.

Lördagen blev kanske inte riktigt som det var tänkt, men ack så roligt.

En massa öldrickande ledde till utgång och efterfest. Träffade en kille som skulle imponerat på morsan, och kanske just därför mindre på mig...

Han var dock filmstjärnesnygg och det fick duga. Han visade också Rejäla färdigheter inom vissa andra områden. Vilket kändes riktigt bra efter en del stolpskott...

Jag tog nummer och antagligen kommer jag inte ringa, eller jo, antagligen kommer jag ringa, smått desperat vid tretiden nångång. hm.

Jag Måste köpa kläder. Inte minst till på onsdag då det är jobbutgång...

Imorrn blir det Ikea. Sedan städa lägenhet. Ska försöka flytta in, åtminstone till helgen. Japp.

Later.

Idag träffade jag en tjej som gjorde stort intryck på mig.

Kanske för att jag kände igen mig i henne. Hon var så lätt att förstå sig på.

När jag tittade in i hennes ögon visste jag exakt när hon skulle vika undan med blicken, och när hon fäste blicken i min fick jag någon varm känsla i magen.

Om det var en man så skulle jag säga att jag blivit kär. Men vad är skillnaden? Är det en spärr? Jag skulle verkligen inte ha någonting emot att vara med en tjej, men det bara går inte. Det saknas någonting. Men det måste ju vara inlärt...

Jag skulle så gärna ha en vän som jag kunde känna igen mig i. Antagligen är det dömt att misslyckas, alla mina vänner är otroligt olika, man har fått lära sig hur man ska respektera varandra. Men tänk att vara med någon som ser rakt igenom en och tänker samma sak. Jag är trött på att behöva förklara och försvara mig.

Right.

Min Nya har kommit tillbaka från sin tour. Åh, blir alldeles varm i magen när jag tänker på honom. Fick finsms och gick igenom hela mitt vokabulär för att kunna svara korrekt. Antagligen blir det mer fel än rätt när man gör så ..men men

Han är Så jävla sexig. Jag vet att jag kommer förstöra allting med att vara för spänd och orolig, antagligen för full också. Det är nog faktiskt så det brukar sluta. Jättekonstigt.

Måste sluta med det.

Det är som att jag tar på mig en roll när jag träffar någon. Typ börjar anpassa mig.

Måste sluta med det. Också.

Dagen har varit lite ostrukturerad. Sänghelvetet, eller snarare helvetet som äger den beter sig som ett svin. Orkar inte. Får bli Ikea istället.

Handlade diverse städprylar istället. Och Kläder. Som kommer lämnas tillbaka fortast möjligast. Pga identitetskris. Herregud vad tänkte jag med? Speciellt att börja exprimentera med såntdär när man är fattiglapp. Suck på mig.

På kvällen blev det snuskpizza med E. Usch, vidrigt. Onödigt.

Längtar till helgen. På lördag blir det förhoppningsvis party. Kanske att man firar lite i nya lyan också. Det skulle vara schyst. Det ska jag fundera över. Jojo.

Vill ha din säng.

Var i lägenheten idag och fixade lite. Riktigt bra. Nu vet jag hur jag vill ha det.

Färg är kirrad och imorgon blir det storstädning och lite spackel förhoppningsvis.

Måste gå till doktorn. Det är Någonting som inte stämmer med mig. . . .

Allt är rörigt just nu.

Är det verkligen meningen att man ska vara två?

Nu när kvinnan kan försörja sig själv. Är det säkert att det inte bara är skitsnack..?

Nähe. Ok.

Men Hur kommer sig att den jag tycker om, tycker om någon annan, och den jag inte gillar, gillar mig?

Om Gud har en plan för mig är det inte att jag ska få till det iallafall. Det skulle vara rent sexuellt då. Där går det ju ingen brist. Är det kanske därför?

Kan man vara för lättfotad? Ja. Det är klart man kan. Det är klart jag är. Det är det. Det måste det vara.

Celibat nu då eller? Varför ska jag göra en uppoffring bara för att hitta min prins?

Måste män också göra så?

I'm not there.

Nyss hemkommen från bio. Underhållande. Okey. That's it.

Försökt att flytta idag. Det gick sådär. Svårt när lägenheten ser ut som ett bombnedslag.

Orkar inte.

Vill bara lyssna på musik och dricka alkohol endast i närvaro av mig själv.

Det är fan på gränsen att jag lämnar allt och bara sticker snart.

Är trött på den här stan.

Min Nya har åkt iväg ut i landet för att spela. Det känns tråkigt. Antagligen kommer han tillbaka och har någon annan i tankarna. Annars har säkerligen jag det...

Imorgon ska jag jobba.

Chefen undrar vilken färg på ögonen våra barn kommer få. Suck.

.Faces "just another honky".

One last time, let's go there

Många män blir det.

I omgångar.

Just nu känner jag mig smått förvirrad.

"Mitt livs kärlek" hörde av sig. Han hade tappat mobilen. (ja, på riktigt.) Han ville träffas. Jag skulle ut. Han föreslog att jag skulle komma till honom innan. Och, varför inte..

Väl där uppenbarar sig denna fantastiska varelse som nog kan vara det charmigaste jag sett. Vinglas i handen innan kappan var av, olivskål o dv saker framdukade. Fläckfritt. Stärkt och strykt.

Intensivsex. Puss. Och iväg.

Bar. Jäger, öl, JD. Taxi. Vidare.

Spelning. Drink, shot, shot,drink, vin.ölölöl.

Lyckades springa på en gammal bekant i helt fel tillfälle, lite för nära, lite för mycket. Och självklart lyckades jag göra detta med mitt ex ståendes bredvid som ett frågetecken...

Vidare.

Drog på efterfest. Med ex, diverse gamla ragg osv. Berättade uppenbarligen vad jag kände för Exet (trodde inte jag visste det.....), han drog därefter.

Jag fortsatte att försköna kvällen med min närvaro.

Träffade en Ny kille.

Han frågade om vi kunde börja "hänga", och om det var okey att jag blev hans ...baby.

Smått ovan vid hans sett att se på saker. Kanske därför han gör mig intresserad.

När solen började ställa sig högt på himlen, dagen efter var det bara Jag, NyK, Vän och Vän kvar.

Vi beslutade då att ta taxi till honom och ..sova. Hans lägenhet förvånade mig. Likaså hans yrke, charm och skills.

Helt plötsligt är det ju han som verkar vara Den Rätte. Konstigt.

Som en riktig karl hör han av sig med dögulligt sms dagenefter. Så enkel.

Saknar honom redan.

Men, sedan har vi ju chefen också.

Vi träffades på jobbet igår. Han undrade varför jag inte hört av mig. Undrar om jag inte vill träffas mer. "Jovisst" svarar jag. Vet inte varför. Vill jag?

Säger i allafall att vi ska träffas i veckan...

Och mitt stackars Ex. Han lägger sig på rygg och blir totalt överkörd av mig. gång på gång på gång. Jag har bestämt mig för att avsluta nu. PÅ RIKTIGT.

Eftersom han inte verkar fatta vad som är bäst för honom, måste jag fatta det beslutet. Det är det minsta jag kan göra.

Imorgon ska jag hämta säng. Sedan måste jag sätta fart. Varför flyttar jag inte bara?

Movin on.

Tråkig. Tung. Tant.

Men annars är det bra.
Har lite pirr i magen. Känns som en enorm befrielse att Äntligen fått lägenhet.

Har blivit helt galen i Blocket dessvärre.
Senaste fyndet var ett matbord, Perstorps med fyra söta pinnstolar. 400 spänn. Så nöjd!

Nu hör jag min granne komma upp i hissen. Han är så jävla sexig. Jag skulle vilja ha sex med honom. Jag undrar om han tänkt så om mig. Hur ska jag lyckas få till det? Kommer ju aldrig gå...tråkigt.

På fredag är det dunderkalas. Antagligen kommer alla möjliga ex, knull och efterhängsna jävlar vara där. Kan bli rätt intressant. jojo.

Måste börja rensa, städa, slänga, packa, sortera. Dessvärre har jag ingen stresspress på mig. Är lite svårt att komma igång då.
Måste köpa nödvändiga grejer. Typ kastruller och porslin. Istället köper jag tavlor och drickunderlägg. Och mat.
Matmatmat. Hur mycket gör jag av med på mat?
Måste sluta med det.

It's better to burn out, then to fade away.

Jag och chefen pratade om att träffas i helgen.
Naturligtvis kan jag inte berätta att jag träffat mitt livs kärlek. Speciellt inte när han inte ens hört av sig...

Så, jag får ju lov att gå hem till honom, chefen alltså. Igår. Vi kollade på film och kramades. Och detdär kärlekspirret och allt som jag känt för honom var totalt bortblåst. Kanske inte totalt. Det var ju mysigt. Men mina tankar var på annat håll. Tyvärr.
Vi hade dock sex och det var väl..sådär. Antagligen berodde det på mig. Allt kändes som ett spel.

När vi träffades på jobbet idag låtsades vi nästan inte om som någonting. Lite blickar och en klapp på ryggen var väl så nära vi kom. Värdelöst, men småspännande.

Han är dock rätt snyggsöt har jag kommit fram till. Jag diggar polisongerna och det är väl det viktigaste...
Hm.

Rewind.

Ut i kylan. Skynda till 3:an. Möter blickar. Blir varm.
På Medborgarplatsen står min vän, med en gammal klasskamrat till oss.

Klasskamraten säger att han nu jobbar för regeringen, efter att ha kommit hem från hästgården i södra Sverige, där han fått tillbringa något år, istället för behandlingshem. Han har suttit i fängelse. Bott i London. Varit gift med en advokat. Har ett förstorat hjärta och en flickvän med skägg.
Han har blivit sjuk. Hans ansikte rycker och hans näsa är nästintill sönderfrätt. Han hänger på oss och ljuger sig igenom två öl. Sedan blir vi tvugna att lämna honom där. Med alla sina ord.

Vi skrattar åt hans historier. Åt honom. Men vi vet båda två att det inte hade behövt bli sådär. Vi vet att vi kanske kunnat göra någonting annorlunda.
Fast vi ignorerar det just nu, istället fortsätter vi fnittra hela vägen till vår öldestination.

Väl framme beställer vi varsin drink i baren. En kille kommer fram och ställer sig bakom mig i baren. Han säger någonting, jag vrider ointresserat på huvudet men blir med ens glatt överraskad. Han är snygg. Toksnygg.
Vi börjar prata. Om allt och ingenting. Han pratar tyst. Och varmt. Han håller om mig. Men vill inte pussas.
Nej, sånt kan man vänta med. (!) Till natten... tycker han.

Vi tar en taxi hem vid stängning.
Hans lägenhet är otroligt fin. Alla detaljer. .
Jag frågar vad han jobbar med. Det vill han inte säga. Eller så blir det bara inte av. Jag konstaterar att han har pengar. Många intressanta böcker. Vackra skivor. Underbara möbler. Det räcker.

Vi har grymt sex. Han är .helt. galen. På morgonen när jag vaknar sover han djupt, med ruffsig kalufs, och täcket som täcker lagom mycket av hans kropp. På hans utsträckta armar blottar sig otroligt sexiga tatueringar, och stämpeln från föregående klubbkväll.
Jag blir varm i kroppen och tänker att den här killen vill jag gifta mig med och få hundra ungar och femton hundar. Jag skulle så gärna vilja vakna upp med honom vid min sida varenda morgon.
Hur kan man känna så efter en enda natt?
Jag. har. ingen. aning.

Jag går hem i stålande solsken och kall vårluft. Nej förresten, jag går inte. Jag fullkomligt svävar, genom Söderkvarteren som skiljer våra hem åt. Jag känner mig så lycklig.

Dagen efter är det äntligen dags att skriva kontrakt på lägenheten. Jag träffar den utmärkta värden som utan tjafs ställer upp med slipning av parketten och omtapetsering av väggarna. Hyran visar sig vara mindre än beräknat. Och helt plötsligt är det så tydligt att om det finns en Gud, så står han verkligen på min sida, just nu.
På väg hem, med nycklarna i handen och massa pirr i magen, råkar jag rikta blicken ut genom bilfönstret, och den landar rakt, på, HONOM!
Där går min blivande man. Mitt på gatan. I sin finaste jacka och sitt finfina hår.
Det är så jävla läskigt.

Om han inte ringer snart måste jag sluta tro på ödet och allt sånt där. Nu är det fan allvar.

First step.