Det är alltid dagen efter Och nästan alltid lika långt till vår.

Jorå.

Det var okej igår.
Full.
Lite ångest.
Men okej.

Fick värme och hud.
I sista sekund.

Mysigt var det.
Han var stor och stark. Lite precis det jag behövde.
Snäll och rolig.
Lite sömn och massa klappar och smek på kinden.
Väldigt fint.

Jag känner mig lite kär.
Rätt skönt.

Känns som att jag för en gångs skull, på länge, inte analyserar så mycket.
Bra.

Det känns skönt med slask.
(undra om han ringer eller om jag ska smsa snart)

Lilla jag.

Lilla, lilla jag.
Har precis kommit hem efter ett par öl och lite skratt.

Det här lugnet (tristessen) ligger som en tyngd i min kropp. Det får mig att känna mig stabil. Inte sväva ut. Som abstinens.
Jag är sex och kärleksberoende.
Jag fyller på när det tar slut.
Det börjar ta slut, men Just nu kan jag inte fylla på.

Just nu är jag själv.

Någonting tar emot.
Och det är inte jag.

Imorgon ska jag gå ut. Kolla Åström, se lite folk.
Det blir nog bra.

Det kunde vara så enkelt.

Jag har lugnat mina stormar.
Plötsligt är allt sådär stilla.

Jag är okej.

Något förväntansfull, lite rastlös, möjligt avtrubbad.

Ensam.
Och Ändå, fan vad man kan känna sig mer ensam när man är två.
När det blir sådär påtagligt.
Nu känns det som att jag har någon, mig själv. Och jag kan, säkert och tryggt, luta mig mot minegen axel.
Hoppas jag inte ramlar.

Pratade med en kille som lättade upp allting en aning. Han verkar snäll. Jag ska inte övertolka detta nu.
Jag ska bara flyta med. Det kanske inte är någonting alls.

Och jag ska ju trots allt vara själv nu.
Ett tag.
(Måste)

When the promise is broken you go on living but it steals something from down in your soul.

Jag längtar så efter den lille.
Han växer fort nu, med stora framsteg.
Idag hade han rullat från kudden, till soffkanten hamnat på mage och på så sätt lagt grunden till en vardag med total övervakning, utan kompromisser.
Men, så är han ju bara 1 månad gammal också, imorgon.

Så jävla sjukt.

Tufft faktiskt.



Var på kurs idag.
Det var okej.
Jag förbereder mig för en helg utan fylla.
Ska jobba på lördag.
Men imorgon borde det väl bli några lugna. Öl.
Tror jag.

Idag försov jag mig.
Det orkar jag inte göra imorgon. Men jag börjar tio, så det borde inte vara någon risk.

På tisdag ska jag titta på lägenhet bredvid syster och pojkvän med barn.
Hoppas jag får den.
Det vore ball.

Coming down cold.

Hemma efter middag med L.
Vi var tillsammans i sju år.
Vid det här laget skulle vi ha skaffat barn.
Vi skulle gifta oss och allt sånt där.
Ja, typ nu.

För tre år sedan lämnade jag honom. Sedan har han inte varit så intressant, förrän nu.
Han ska få barn om några månader.
Dom har varit tillsammans sen i somras.
Flyttar till gemensam bostadsrätt i veckorna.
Vi träffas och plötsligt, finns det något där.

Kanske för att jag äntligen kan slappna av. Jag behöver inte skydda. Behöver inte ljuga, förklara, förminska.

Men,
han säger att han blundar Varje dag, och tänker på mig. Han undrar om det någonsin kommer gå över.
Han tycker om den där tjejen, men säger att han inte kan lova henne någonting.
Jag skulle vara så ledsen om jag var hon.
Har aldrig sett honom på det där sättet. Kan inte förstå.

Han frågade om jag ville sova hos honom.
Jag avböjde.
Men på lördag ska han komma hem till mig på middag.
Känns så fel mot henne och barnet.
Kanske skulle jag göra bäst i att klippa banden till honom.
För allas skull.

Lost my drivin' wheel.

Imorgon ska jag träffa mitt ExX. Han ska Tydligen få barn.
Det gav mig en smärre livskris.
Alla barn som vi skulle göra. Lägenheten som Vi skulle flyttat till osv. Där bor en annan tjej nu.
Men honom har jag ju i allafall släppt. Det känns bara konstigt. Men bra att han går vidare. Får familj.
Hoppas att han är lycklig.

Jag bröt med M.
Han skrev ett mejl att han börjat gråta efter vårat samtal.
...
Har lite svårt för män som gråter.
Missförstå mig rätt.
Det är jättefint att kunna visa känslor.
Men alltså det kan bli så konstlat när man sitter och hulkar osv.
Och när man tjatar. Och tjatar.

Jag orkar inte med honom just nu.
Han stör min psykotiskapojkvänsrytm.
Han är nämligen Trevlig. Och Snäll.
Och jag har verkligen försökt.
Men han intresserar inte mig för fem öre.
Synd.

Funderar på om jag borde göra något annat.

Jag kanske verkligen borde sluta jobba med det jag gör.
Jag borde jobba inom vården.
Eller med barn.
På Bris vill jag jobba.
Varför gör jag inte det?
Jävla kunder.

Alla hjärtans dag. (Jag kommer hem)

Ikväll spelar du. Men jag är inte där.
Trots att du bett mig gång på gång, och jag råkat lova. Ljugit och sagt att jag verkligen vill.
Jag har fullt upp med mitt.

Jag är upp över öronen nostalgisk.
Spenderade en natt med mitt livs kärlek.
Åkte mitt i natten, hem.
Käkade rostmackor och princessbakelser.
Tog av oss på underkroppen och pressade våra ben mot varandras.
Och när mina gröna mött dina blå längre än sekunden trillade tår efter tår.. Hjärtat skakade innanför bröstet. Verkligheten kändes tretusen mil bort.

Jag var rädd att allt skulle bli sådär sorgligt.
Att man skulle ligga vaken hela natten i panik och nästintill krevera när morgonen kom. Men som alltid har du en fantastisk inverkan på mig.
Efter konstigt, påfilmälskandeparsex, somnade vi inslingrade i varandra, du på min arm med huvudet i mitt hår och fingrarna flätade i mina.

Jag älskar dig så mycket.

Jag frågade om du älskade mig och du svarade alltid baby, det här är som inget förut, du kommer alltid vara min jag är alltid din.


På morgonen (Älskade) vi igen.
Åkte tillsammans, som så många gånger förr, in mot stan. Stod och kysstes i tunnelbanan och jag önskar så att jag skulle kunnat säga;
"Ha det fint på jobbet. Göra köttsås ikväll? Jag är hemma vid sju, köper du mjölk? Älskar dig. Ses sen"


(Fint igår. Vi hörs då. Varför kan man inte bara vara tillsammans om man älskar varandra? Vad bra att vi vill vara själva båda två! Ha det bra hörru. Lycka till. Taduu.)

Crazy circles.

Träffade M i fredags.
Vad rolig du ser ut. kommenterade jag.
Hans pinniga kropp kämpade att hålla sig upprätt med stärkare och bas på ryggen.
Då ska du se när jag har min kontra. svarade han.
Jag gick tyst nån minut och ville dö. Tänkte att jag nog inte alls ville se det.

Han är liksom snygg snett bakifrån.

Jag bäddade ner mig i hans soffa när vi kommit hem. Han duschade och jag kollade på erin brockovich.
Sen kom han och satte sig bakom mig. Höll på att kyssa mig i nacken hela tiden och säga att jag var fiin.
hm.
Vi läste noter och pratade gamla jazzgubbar.
Det är bra.
Han liksom bara spelar, det är hans jobb, vilket gör att alla dom där andra sakerna som kommer med inte gäller här.
Hans spelningar innefattar aldrig låssmed, slag och fyllecell.
Det är bra.
Att jag inte tänkt på det innan. Studiomusikern.
Har aldrig lockat. Men nu kanske det får bli denna kompromiss.
"Tänk när ni får barn sen, å han bara... ja..förstår du inte hur jobbigt du kommer ha det ..långa turneer, kvinnor i olika hamnar"
jojagvet.

På morgonkvisten får jag sms från exet.
Fan vad jag saknar vårat sex. Skrev han.
Och jag besvarade med diverse snuskigheter.
Vilket i sin tur ledde till att jag inom en halvtimme tackat för mig, sminkat och fixat, därefter satt mig på tåget mot kärleken, babylainen, hem.

Å samma sak varje gång. En sån man han är.
De där käkbenen. Hans armar. Jag fullkomligt smälter. Jag blir en hög. På hallgolvet.
En hög i sängen.
Som får ta emot, och ge, det jag saknat allra mest.
Sex, är en helt annan sak med honom.
Å tårarna som rinner under hela timmen jag hinner vara där.

Sedan fick jag Äntligen träffa min systerson.
Som Naturligtvis var det allra finaste jag någonsin sett.
Mycket märklig känsla.
Ska dit imorgon också.
Efter att jag könssjukdomstestat mig. ren rutin. Inga utslag här inte.

frihet/ensamhet/enmanshet

Kom hem tidigt idag.
Ljuset gör mycket nu, fast det var förstås mörkt när jag gick från jobbet, eftersom tidigt för mig är sent för Alla andra nio-femjobbare.
Jävligt surt.

Hämtade ut en bok jag beställt. Mycket roligt.
Handlade väsentligheter, knatade sedan hemåt.

Det kändes som att jag var åtta år. Och ensam hemma.
Jag kan liksom inte förstå att allt det här är mitt. Att jag kan göra vad jag vill, äta vad jag vill, spela vad jag vill.
Jag badade med massa skum.
Försökte flyta, jämförde stortårna och kämpade med att hålla andan sålänge som möjligt under ytan.
Sedan pratade jag på högtalartelefon med en kompis från barcelona.
vad fan håller du på med?
badaar.

Idag är jag lite gladare.

Fast sedan grät jag när jag diskade.
Jag såg att äggen gått ut och då kom tårarna,
inte för äggens skull, utan jag kom på hur petig Du var med gammal mat och sånt, men av någon anledning, kunde du alltid få i dig gamla ägg.
Fjantis, sa du, och gjorde en omelett.
Och jag satt i andra hörnet på soffan och tindrade mot dig, alltid, tills du kastade dig på mig med ägg i hela käften och gav mig de smaskigaste pussar en flicka kan få. åh.åh.

Mörkblå.

Varje gång jag fastnar i badrumsspegeln, stirrandes på mig, sneglar jag ner, där står din tandborste kvar
den är ljusblå och jag förmår mig inte att slänga den
jag får ett infall, jag vill kasta mig på den, suga i mig, vill att den ska smaka du
det är som att jag har dig kvar

Idag åkte jag bil
jag tänkte att vi skulle svänga in till vänster, för det gjorde man om man ville åka hem till oss
Tänkte att om du kommer gåendes här nu, så ska jag öppna dörren, ropa älskling, baby
vad håller vi på med!

Så slog det mig. Att tänk om jag skulle komma emot dig, vilja hoppa upp i din famn, tänk om du då skulle rygga tillbaka. Säga något i stil med rör mig inte, jag är inte din, varför tar du dig friheten

Det knyter sig i magen och jag gråter i mitt te.


Och jag försöker ta farväl och begrava,
jag ser att du blivit den du var innan oss
vilket måste vara bra. Det är väl verkligen du. antar jag.

Med mig blev du, något korthårigare, lite längre, muskulösare, något hetare, trevligare,
nu är du tillbaka i din gamla striplugg, din gigantiska rock, förstora kängor och dåliga hållning.
Alla sa det ; fan va snygg du har blivit.

Vi var finast.
Inget och inga kan mätas mot oss,
men jag tror inte att du skulle säga samma sak, jag får en känsla av att du kastat av dig allt, oss
Och det gör så fruktansvärt ont !


Jag har lust att ringa dig, bara prata lite. Jag vet att det inte går.
Tänkt tanken att åka hem och plinga på, spontant, ta en promenad, kanske på kyrkogården där vi gick varenda söndag.
Det sjuka är att just det, att jag tror att du faktiskt inte vill.
Känns ofattbart. rescue blues nu hjälp jag dör.

Fasan.

Jag är så nöjd.

Helgen började med god mat i Hornstull, blev full efter ett glas vin och en öl.
Kände att det kanske skulle sluta i katastrof.
Gick på konsert, träffade en vän till min gamla kille, som jag hängde runt med. Han petade på känsliga ämnen och någonstans under kvällen, blev det fel.
Vi pratade om varandra och efter ett tag slog snefyllan till en aning.
Taxi hem och sov på soffan inlindad i en filt. Efterlämnade även jobbiga sminkrester på soffkudden.


Lördag.
Gick runt och försökte hitta en sjysst skinnpaj. Hittade ingen i min storlek.
Fikade och käkade thai på kvällen med E.
Sedan blev det öl på gammalt hak, därefter den månatliga finfina klubben.
Och Oj, vad kul det var.
Vårat sällskap var blandat. Alla kände någon, men ingen kände alla.
Trevligt
Längesedan.

Alla ville febrilt dra vidare när stället stängde.
Hamnade på Kvarnen.
Kul för första gången.

Gillade en kille.
Han var snäll. Och rolig.
Men där var en annan kille.
Som i hemlighet la handen på min rygg.
Smekte mitt lår när ingen såg.
Gav sprängande blickar och släppte inte mina ögon när han väl fått tag om dem.

Vid stängning ställdes jag inför ett komiskt ultimatum.
Vem skulle jag välja?
Ja, jag är singel. Vill ligga. Se lägenheter. Uppleva disiga mornar och rökiga nätter.

Jag rådfrågade E.
Hon tyckte han den spännande.
Så, vi smet med undanflykter och efterfester och ursäkter. Stackars den andra..
Hem till honom.

Drack folköl och rökte LM.
Han frågade var jag kom ifrån, tretti gånger.
Han grät lite. Berättade om sin sjuke bror.
Vi kysstes ospontant.
Knullade.
Hans händer var bra i mitt hår, vid min nacke och armar. Resten var okej.
Vaknade av att han låg och krampaktigt kramade mina fötter.
Han hade somnat under sexet och sedan låg vi sådär. Skavfötters.
Jävligt roligt.
I lägenheten fanns det mest stöldgods. Den största tv:n jag sett i hela mitt liv, med tillhörande fantastisk historia. "Killen hade köpt en ny, jag fick den för tvåtusen spänn.."
Som gardin hängde en trasmatta.

Jag älskar det där.
Man vaknar.
Luktar hud.
Följer rynkor.
Pressar allt det nakna mot en annan naken. Levande.
Kommer så nära, så nära.

Trots de bra sakerna, hade jag en obeskrivlig ångest efter att jag gått.
Allt kändes äckligt.
Vet inte varför riktigt.


Idag har jag varit på Ikea.
Satt upp ramar, gardiner och bättre mysbelysning.
M var här. Vi lagade mat. Hade sex. Sedan gick han.
Båda vill vara singel. Båda är hemskt nödja med läget som det är.
Känns så befriande.