Crazy circles.

Träffade M i fredags.
Vad rolig du ser ut. kommenterade jag.
Hans pinniga kropp kämpade att hålla sig upprätt med stärkare och bas på ryggen.
Då ska du se när jag har min kontra. svarade han.
Jag gick tyst nån minut och ville dö. Tänkte att jag nog inte alls ville se det.

Han är liksom snygg snett bakifrån.

Jag bäddade ner mig i hans soffa när vi kommit hem. Han duschade och jag kollade på erin brockovich.
Sen kom han och satte sig bakom mig. Höll på att kyssa mig i nacken hela tiden och säga att jag var fiin.
hm.
Vi läste noter och pratade gamla jazzgubbar.
Det är bra.
Han liksom bara spelar, det är hans jobb, vilket gör att alla dom där andra sakerna som kommer med inte gäller här.
Hans spelningar innefattar aldrig låssmed, slag och fyllecell.
Det är bra.
Att jag inte tänkt på det innan. Studiomusikern.
Har aldrig lockat. Men nu kanske det får bli denna kompromiss.
"Tänk när ni får barn sen, å han bara... ja..förstår du inte hur jobbigt du kommer ha det ..långa turneer, kvinnor i olika hamnar"
jojagvet.

På morgonkvisten får jag sms från exet.
Fan vad jag saknar vårat sex. Skrev han.
Och jag besvarade med diverse snuskigheter.
Vilket i sin tur ledde till att jag inom en halvtimme tackat för mig, sminkat och fixat, därefter satt mig på tåget mot kärleken, babylainen, hem.

Å samma sak varje gång. En sån man han är.
De där käkbenen. Hans armar. Jag fullkomligt smälter. Jag blir en hög. På hallgolvet.
En hög i sängen.
Som får ta emot, och ge, det jag saknat allra mest.
Sex, är en helt annan sak med honom.
Å tårarna som rinner under hela timmen jag hinner vara där.

Sedan fick jag Äntligen träffa min systerson.
Som Naturligtvis var det allra finaste jag någonsin sett.
Mycket märklig känsla.
Ska dit imorgon också.
Efter att jag könssjukdomstestat mig. ren rutin. Inga utslag här inte.