Hepp.
Jag vill ha pojkvän. Nu.
Det kan vara så jävla trist att vara själv. vanligtvis är jag rätt tillfreds med mig själv som umgänge. Men ibland blir det bara så långtradigt.
mat blir smaklöst. vin blir avslaget. jag behöver någon att dela mig med.
tänk om det finns någon för alla. tänk om han går runt därute och bara väntar på mig.
hoppas han i sånnafall är bra på;
tal
skrift
toner
och att vara smal
för man söker ju sin yang. och lite kräsen måste man ju få vara.
Idag fick jag besök av min syster. vi gick vilse i skogen. därefter åt vi soppa och kolla på brad pitt.
nu gick hon. jag fick panik över att sitta hemma själv. så , jag ringde exet. han kommer och äter middag.
När vi bestämt allt och lagt på luren fick jag panik. Jag blev rädd att någon annan skulle ringa och föreslå något roligt, eller bara att det kommer kännas konstigt att träffas.
Jag är inte kär i honom längre. det har jag försökt att säga nu. men han säger att min mage(eftersom jag skyller på dess känsla), känner fel.
Jag vill bara skrika.
Bartendern ville träffas i helgen. Han hörde dock inte av sig inatt, så förmodligen kommer han göra det ikväll. Då kommer jag inte kunna svara. Men det kanske är lika bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar