Idag var jag på kurs.rätt skoj.
därefter träffade jag E i solen. vi gick till vattnet, satt och svärma och pratade om män. för ovanlighetens skull.
Å jag säger;
- Tänk om T skulle komma gåendes här nu bla bla...
- Snälla JJ, tror du att Stockholm är lika stort som ditt vardagsrum eller?
Bitterfitta, tänker jag och vi kommer in på något annat engagerande ämne, säkert mat.
En minut senare kommer förihelvete T gåendes. Jag rycker diskret i E som nästan sätter tungan i maggropen. .
Uppe på ett moln, en bit ovanför våra huvuden, sitter en man med skägg och harpa, han småler.
(snart måste jag döpa om bloggen till "105000 olika bevis på att Gud finns")...
T har en stor inslagen blomsterbukett i famnen. Min enda tanke är "fan jävla skit, han ska på dejt".
Vi fäller några kommentarer om att han är en player (eller nått), tills jag kommer på "vem fan skulle ha med sig en blombukett på en dejt".
Vi skrattar hjärtligt och fnyser åt våra reaktioner. Verkligen komiskt. Eller .?
det hände en till sak.
fick ett sms. typ "hej kommer du ihåg mig?vad gör du nuförtiden?jag har flyttat till stockholm igen .."
Efter lite självransonering och senilångestattacker insåg jag att "nej.detta kan icke vara menat till mig. inget minne av namnet eller städerna" jag delger smsmannen detta. vilket resulterar i några ytterligare vänlighetssms.
Självklart funderar jag på om detta kan vara mannen i mitt liv. Tanken är ju svindlande att det kanske är en skitsnygg människa på andra sidan och att detta i sådanafall kanske är förutbestämt.
Så, jag kom på att jag faktiskt kan snoka. Tog fram namn och började googla.
Å såg man på en riktig liten hottie va det.
Nu är frågan, hur kan man på ett smidigt sätt utveckla detta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar