Barnet har fina hjärtljud. På torsdag kommer dom prova att göra ett nytt fostervattenprov. Det kan sätta igång förlossningen. Som ju i vilket fall kommer bli kejsarsnitt.
Utgången är dock fortfarande totalt oviss.
Idag var det snö.
Vitt, halt, kallt.
Jag gick till jobbet. Svävade lite ovanför marken. För trött för att känna. För ledsen för att tänka.
Bad så hårt igår. Tror fan nästan att det gick fram.
Och allt det jag lovade.
Kan jag med lätthet hålla.
Bra, för en gång skull.
Ibland när jag ber, har blivit ganska sällan sista tiden, så låter det ungefär såhär:
- Snälla gud, jag gör vad som helst bara jag inte har klamydia. Eller herpes. Du förstår att jag Kan inte berätta för J att jag har legat med någonannan, för han skulle bli helt knäckt. Jag lovar att aldrig mer ligga utan kondom (samtidigt i huvudet "fan det kommer ju jag inte kunna hålla, aja men jag kan ju säga det nu och verkligen försöka")
Så jävla lågt.
Måste sluta be om sådant där.
Det värsta är att det håller ju i sig så jävla länge. Det här med könssjukdommar. Om det skulle visa sig att jag har det nu så Måste jag ju säga det och fan vad det känns jobbigt. När ska jag förstå att jag är för gammal för sånt här?
Men.
Jag behöver inte bry mig snart.
För jag har nämligen bestämt mig för att jag inte ska nöja mig.
Jag vill ha Jonas Karlsson ungefär.
Möjligtvis innan det började se ut som han precis kommit ur en psykos och börjat bli tunnhårig,
men någon att Prata med.
Om stora frågor.
Någon att skratta med.
Inte underhålla.
Inte ställa sig under.
Jag vill känna att jag tycker att han är vacker.
Att varje rörelse han gör, ska ge mig varma stötar.
Jag vill känna att jag vill att han ska lägga sina fingrar i min mun.
Jag ska leta, nej, vänta, tills jag hittar.
Herregud. Ska inte det här vara grundläggande?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar