Det är någon som bankar i väggen. Men jag väljer att inte bry mig, för jag är cool. Jag bankar Alltid i väggen när jag känner mig störd, eller på något sätt upprörd. Jag tycker att det är viktigt med integritet osv. Men vem kan störas av Chapeau Claque?
Igår ljög H för mig. Det gjorde ont. Det fick mig att inse att jag faktiskt På riktigt inte kan leva i ett förhållande där jag hela tiden måste vara orolig eller beskyddande. Jag vill aldrig mer ge nått av mig själv till någon person. Iallafall inte på mycket lång tid. Jag vill vara min egen. Det är ju det jag vill.
Igår höll jag på att regna bort. Trots det släpade jag mig upp, ett på natta, ur min soffsäng, för att hälsa på Vänner på Fritz's. Det var en oförskämt trevlig kväll.
Jag längtar efter solen. Fast egentligen hatar jag sol, men inte lika mycket som slask. Regn är svårt att hata, även fast jag tycker mycket illa om det.
Snart fri, snart egen, snart bara, endast, Jag...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar